Seilon – Empirisk Sanning

Jag har gjort mycket empiriska undersökningar för att ta reda på varför jag över huvudtaget existerar. Det som jag har lärt mig förstå är hur allting är en illusion – ett enda stort Matrix. Eller kanske ska man säga litet? Med litet menar jag att avstånd inte existerar utan det är bara en illusion som skapar avståndet. Precis som tidigare blogginlägg jag gjort, t.ex. Hemligheten med Materia.

Allting vi upplever är elektriska signaler i hjärnan och själva djupet vi ser är något vi lärt oss förstå trots att allting bara är en bild. Vi upplever djup eftersom vi lärt oss tolka vår verklighet genom att födas in i denna verkligheten.

Det som håller vår illusion igång är RumTiden, vi har 3 dimensioner rum (upp & ner, vänster & höger, bak & fram). Det är så vi navigerar oss i vår verklighet. T.ex. om jag ska träffa någon så bestämmer vi en plats som defineras av rummets dimensioner. Tiden använder vi för att bestämma när. Tiden fungerar som ett verktyg som får livet att gå framåt, utan tid skulle vi leva kaotiskt.

Det som för mig definerar tid är rörelse. Det tar en viss tid att ta sig från punkt A till punkt B. Dock så är tiden som rummet en illusion, vilket har lett mig till att fråga mig själv varför jag idag är medveten.

Med medveten menar jag att jag är medveten om tiden och rummet jag befinner mig i. Jag vet vad som hände igår, och hur jag kommit hit jag är idag. Jag kan använda dåtiden till att beskriva min nutid, och med hjälp av detta kan jag sia om min framtid. Med sia om min framtid menar jag att jag kan förvänta mig en viss framtid och planera en viss framtid utefter vad jag vet ifrån nuet och dåtiden.

Hjärnan fungerar på ett sådant sätt att vi samlar all information men sorterar ut den onödiga informationen så vi får en logisk nutid. Högra hjärnhalvan tar in all information samtidigt ifrån ögonblicket medan den vänstra hjärnhalvan använder sig av dåtiden och denna informationen till att skapa nuet som vi lever i. Och med hjälp av detta kan vi förvänta oss vad som ska ske i nästa ögonblick. Viktigt att förstå är att vår hjärna är logisk och rationell, vilket gör att vi skapar en logisk och rationell verklighet.

Livet är som ett spel vi skapar själva. Dagens värld är tyvärr ett ganska
tråkigt spel då samhället inte tar tillvara på vår gudomlighet, utan istället
är vi mer eller mindre förslavade, speciellt av ett negativt ekonomiskt system.

Verkligheten är en samling information som består av elektriska signaler. Jag är en programmerare och innan jag kom in på dessa djupa funderingar och började lära mig förstå hur människan och vår hjärna fungerar så märkte jag hela tiden hur mycket våra liv påminner om en programmering.

Livet för mig är en dröm som vi regisserar, producerar, agerar och skriver allteftersom. Just nu sitter jag här vid en dator och skriver detta blogginlägg, och senare kommer jag kanske läsa en bok eller göra något annat. Sen går solen ner och min fysiska kropp blir trött och behöver sömn för att ladda batterierna inför nästa dag.

Det intressanta med sömnen är (enligt David Wilcocks forskning) det motsatta vårt vakna tillstånd. Just nu lever vi med RumTid som jag sa tidigare. När vi somnar blir detta TidRum istället. Detta TidRum är det motsatta RumTid och istället för 3 dimensioner rum finns det bara en dimension rum och 3 dimensioner tid. Så när vi drömmer existerar vi i Nutid, Dåtid och Framtid samtidigt, men befinner oss alltid i samma rum.

Jag har själv varit med om att drömma och framtiden så för mig är det helt logiskt med RumTid och TidRum. Även genom droger kan man färdas i TidRum genom att vissa droger öppnar upp hjärnan för information man vanligtvis inte har tillgång till. Dock kan droger vara lika destruktiva som konstruktiva och det är ingenting jag rekommenderar, mediation är mycket bättre och även att skriva drömjournaler.

Vad innebär det att tiden är en illusion?

När jag föddes så “växte jag in i” denna verkligheten. Mina föräldrar formade mig och min omgivning formade mig och sa till mig hur verkligheten fungerar. De skapa en logisk och rationell verklighet till mig som jag kan relatera till.

Det som gjort mig fundersam sedan barnsben är just hur tiden går framåt och hur man avancerar framåt hela tiden. Det jag lärt mig genom empiri är just hur det inte finns någon tid. Tiden är bara en samling minnen som sorteras och kategoriseras i vår hjärna. Det som definerar oss är våra minnen. Ord, tankar osv är skapade ifrån minnen och minnen gör så vi kan kommunicera eftersom vi förstår orden vi hör eller läser.

Så om jag bara är ett minne men är medveten om det så kommer jag inte glömma bort mig. Vilket betyder att jag inte kan dö, för isåfall hade jag inte varit medveten nu.

Den heliga Graalen

Den heliga graalen för mig representerar odödlighet och evighet. Det är precis det jag lärt mig förstå är vad vi kommer få i detta livet. Vi är perfekta skapelser i en perfekt tid då vi uppnår vår gudomlighet som gudar.

Detta eftersom om jag hade dött imorgon eller om en vecka och reinkarnerat igen så hade jag inte haft något minne av detta, men det har jag, jag är medveten om att jag skriver nu, vilket gör att jag inte kan glömma det – eftersom allt är ett minne.

2012 verkar vara ett år där vi kommer komma närmare oss själva och vår gudomlighet, men mer om det i framtida blogginlägg.

Tillbaks till tiden. För mig fungerar tiden som ett verktyg som gör att jag kan spara information som jag senare kan minnas. T.ex. så minns jag hur denna dagen har varit sedan jag vaknade, och varje kväll så träder jag in i drömvärlden. Det är för mig som att dö, då jag ser mig själv som död eftersom jag föddes in i denna världen utan minnen av tidigare liv.

Det som vi kallar verkligheten är bara en samling minnen och eftersom vi är medvetna inom denna tiden just nu så innebär det något speciellt, eftersom vi inte kommer glömma igen. Med glömma igen menar jag att vi inte kommer förlora vår medvetenhet om att vi existerar samt vad vi varit med om sedan vår födsel.

Det finns bevis för reinkarnation och vanligtvis så har man inga minnen av sina tidigare liv om man inte väljer att gå in i sig själv och söka dem, genom t.ex. att sätta sig i trans eller genom meditation.

Jag drar slutsatsen att eftersom jag är medveten nu och om tidens rullning framåt genom planetära rörelser såsom att vi snurrar runt solen så kommer jag inte glömma bort mig själv. Jag kanske kan dö – min kropp slutar fungerar – men jag kommer fortfarande vara medveten, och enligt Victor Zammits (www.victorzammit.com) forskning så är livet efter döden inte alls dumt, mycket bättre än detta slavsamhälle vi lever i. Dock har jag lärt mig att självmord inte är utvägen, vi är alla här av en anledning. Kanske är den anledningen att leva för alltid.

Så jag kan inte dö, och om jag dör så glömmer jag inte bort mitt nuvarande liv, vilket gör att jag inte har något att frukta förutom fruktan själv. Jag ser livet som en perfekt skapelse som är en produkt av oändligheten som vi alla är verklighetskapande biologiska maskiner inom. Idag används vi till att skapa dagens slaverisamhälle men tiderna ändras och många profetior pratar om en ny tid som verkar ske runtomkring 2012. Min egna intuitiva källa har visat mig hur livet efter 2012 kan bli och det är helt enkelt underbart, en utopi som vi alla medvetna och kärleksfulla människor skapar tillsammans!

Som avslut vill jag tipsa om en revolutionerande och intressant blogg som en själsfrände skriver på: DeDePrivat.blogg.se, en rappare och revolutionär som inte drar sig från att berätta hur saker och ting fungerar och hur lurade vi varit sedan vår födsel om att inte tro på vår gudomlighet och en Oändlig Intelligens som skapat allt liv.

Mycket Kärlek!
– seilon